Dagens fantastik -- skräck, fantasy och science fiction -- är brokig och mångskiftande, men genrerna har ändå gemensamma rötter i 1700-talets gotik och 1800-talets romantik. Artiklarna och essäerna i Fantasins urskogar bildar en litteraturhistorisk mosaik över de fantastiska genrernas första rotskott och pionjärer, utomlands såväl som i Sverige.Det är en ofta bortglömd historia. Långt innan Tolkien fanns det respekterade och berömda fantasyförfattare, av vilka två ansågs värdiga att nomineras till Nobelpriset i litteratur. Zacharias Topelius publicerade på 1860-talet en ögonvittnesskildring av framtiden, telegraferad till honom genom tid och rum. Och vampyrgenrens begynnelse visar sig vara intimt förknippad med syfilisdrabbade libertiner och Frankenstein. Litteraturhistorisk allmänbildning blandas med kuriosa och nya, oväntade upptäckter.Författarna i den rikt illustrerade boken tillhör det svenska toppskiktet bland fantastikens kännare och experter. Detta är första fristående delen i Alephs faktaserie Fantastikens mörker och ljus.11 artiklar och essäer:URSKOGARNA I GOTIKENS MÅNSKEN -- Mattias Fyhr (I gotikens irrgångar) -- Rickard Berghorn (Skräckromantik och proto-fantasy: Friedrich de la Motte Fouqué och E.T.A. Hoffmann) -- Rickard Berghorn (Frankenstein och vampyrerna: Nätter med Mary Shelley och John Polidori).SVENSKA PIONJÄRER -- Bertil Falk (Framtidstelegrafens paradoxer: Zacharias Topelius som science fiction-författare) -- Rickard Berghorn (G.H. Mellins framtida mardröm: Svensk science fiction och rysskräck) -- Rickard Berghorn (Gotik, skräckromantik och mord: Om Aurora Ljungstedt).FANTASY INNAN TOLKIEN -- Annika Johansson (Fantasyns fader: George MacDonald och Phantastes) -- Martin Andersson (Lord Dunsany: Vandrare på det okändas ängder) -- Annika Johansson (James Branch Cabell: Den intellektuelle cynikern och "pornografen") -- Martin Andersson (Clark Ashton Smith: Den okände mästaren) -- Mattias Fyhr (Vilse i slottet Gormenghast: Mervyn Peake och den allegoriska barndomen).